Jaha. Där kom den – min första motgång. Jag har förvisso vetat om att den skulle komma förr eller senare, men jag trodde att det snarare skulle bli senare än förr. Jag vet – det var lika för alla och de yttre omständigheterna kunde jag inte rå för, men det var inte bara värmen och vinden idag. Det var bara en dag och ett lopp där INGENTING stämde. Jag hade för en gångs skull sovit bättre än vad jag brukar, hade ätit bra och min höft som jag haft mkt problem med de senaste veckorna kändes bättre än på länge. Det var bara med positiva tankar och känslor som jag åkte mot Malmö med Berner, Martell och Niclas Malm idag. Visst, värmen började oroa mig lite när vi väl var på plats och jag kände hur luften stod helt still. Jag vet inte hur varmt det var, men jag har sett många kommentarer om att det var runt 30 grader där?! Jag vet sedan innan att jag har svårt att hantera värme, men jag var ändå fortsatt positiv och tänkte ”jaja, det blåser ju inte iaf!”. Där hade jag också fel för visst fan blåste det - nästan hela vägen.
På uppvärmningen kändes det bra även om det var kvavt – kroppen och benen kändes pigga, förutom att jag kände mig lite tung i magen. När startskottet väl gick la jag mig precis bakom Martell, Mattias och Annelie – precis som planerat och som jag gjort de senaste tävlingarna. Ballongen med 4:00-tempo låg precis framför och allt kändes som det skulle, det flöt på. När min klocka pep efter 1km och visade 4:01 tänkte jag att det nog var rätt rimligt, sen upptäckte jag att vi inte passerat 1km-skylten än - den kom inte förrän 12 sek senare. 4:13 första kilometern??? Jag blev redan där irriterad och fick det inte att stämma i mitt huvud, jag visste ju att vi höll rätt tempo (tom ngt snabbare) och här kändes det fortfarande lätt. Hela loppet sedan störde jag mig på att klockan pep rätt mkt tidigare än varje kilometermarkering, men jag försökte att skita i klockan och de sista 5km tittade jag inte ens på den. När vi passerade 3km började jag få min kramp/håll som alltid uppstår på samma ställe på höger sida, men som jag lyckligtvis varit hyfsat förskonad ifrån de senaste två månaderna. Jag försökte att andas lugnt, men det blev bara värre och värre så när vi kom till första vätskekontrollen vid 4km så fick jag stanna för att dricka och sträcka ut. Jag trodde att jag inte skulle kunna fortsätta och tänkte först bryta, men efter att ha stretchat magen/sidan lite så fortsatte jag att springa. Tyvärr tappade jag mitt följe där, men jag kunde fortfarande skymta Martell, Mattias och Annelie längre fram och tänkte att jag kanske skulle hinna ifatt dem längre fram i loppet – uthållighet brukar ju vara min starka sida. Så blev aldrig fallet och jag minns helt ärligt inte mkt av loppet. Varje steg var en kamp och jag fick tampas med hjärnspökena som hela tiden sa åt mig att bryta. Jag vet att det var olidligt varmt, men det känns som det var mer än så för mig idag – jag hade problem med min kramp, svårigheter med andningen och tyckte det var lite obehagligt att jag inte kände igen min kropp och känslan i den. Helt enkelt inga krafter. Runt 8,5km hoppar BG ut bredvid mig på gatan – han hade tydligen blivit yr och fått kliva av, men väntade ändå in mig för att springa sista sträckan tillsammans. Han försökte att peppa och uppmana till en tempoökning, men märkte nog snabbt att det inte var läge att försöka pressa mig och få till en spurt. Jag kom in i mål på 43:49 – sämsta tiden i år med hästlängder och inte långt från mitt PB på samma lopp föregående år även om jag är i min bästa form någonsin just nu. Besviken såklart, men jag hade inte kunnat göra ngt annorlunda. Det enda positiva jag tar med mig från den här dagen och det här loppet är att jag fullföljde loppet trots att det var en pina från 3-4km ända in i mål.
Som käre Christian sa till mig idag – ”Bryt ihop och så tänker vi inte mer på detta! Ta dig ett stort glas vin och njut av kvällen…”. Så fick det bli. Och så tror jag faktiskt att jag drar till Grekland istället. Det här med att hantera värme behöver jag ju tydligen öva lite mer på…
Med detta tackar jag för mig och för den här veckan. Tack för alla peppande kommentarer även om det inte gick vägen den här gången, grymt jobbat alla ni andra som kämpade på och fullföljde! Kör lite extra för mig nästa vecka så ses vi veckan därefter!
Uppladdning i poolen 30 min innan avfärd - glad och ovetandes...
