Mina ben känns överraskande fräscha efter gårdagens löpning, tacksamt! Var lite orolig för att jag skulle känna mig helt slut, med tanke på hur lite kvalitetslöpning jag har i kroppen just nu, eller för att jag skulle ha känningar i foten idag... Men det var varken eller, så jag kan nog sluta oroa mig för foten och ägna min oro och ångest åt annat - typ den kommande veckans lopp (hej tävlingsnerver!) en kommande tenta, en inlämning, en muntlig presentation och uppsatsskrivande.
Min tanke var att inte göra något alls på mitt tabatapsss idag, utan att lägga ut en "cirkel" där kunderna fick jobba i olika stationer. Det innebär att jag inte kan vara med, och det kändes rimligt att det skulle passa då det är långhelg och fint väder - med andra ord räknade jag med lite mindre kunder än vanligt. Döm av min förvåning dock när jag anländer till gymmet och konstaterar att passet är helt fullbokat, vilket i sin tur innebär att det vore omöjligt att lägga ut en cirkel - alla får inte riktigt plats på ett bra sätt i sådana fall och då skulle passet tappa sin kvalité. Och eftersom jag inte vill att passen ska tappa kvalité, särskilt inte som passet var så fullt, var det helt enkelt inte ett alternativ.
Det var inte mycket att göra, jag fick köra passet precis som vanligt och försökte ta det lugnt. Nu är jag tyvärr inte särskilt bra på att ta det lugnt under mina pass (gissa varför jag ville lägga ut en cirkel?!) utan jag körde på så hårt att jag inte trodde att benen skulle klara de sista övningarna. Inte mycket att säga om det, mer än "OOPS", Foten höll dock och jag hade inte minsta känning ens under burpees/superhoppen, med andra ord ett klart friskhetstecken. För en gångs skull hoppas jag dock på betydligt mindre kunder under måndagens och torsdagens tabata, så att jag faktiskt kan lägga ut en tabatacirkel och på så vis undvika att jag deltar för mycket själv. Jag vill fortfarande spara på foten och undvika för tunga pass för benen den kommande veckan, men självbehärskningen brister visst lite när salen fylls av galna och energiska kunder...
Dagens pass, 45 minuter.
Efter passet stod jag lite i crosstrainern och funderade lite över träningen den sista tiden. Jag har som ni vet inte kunnat springa som vanligt, eller knappt alls på sista tiden, men fick trots det ett positivt besked från kroppen igår. För övrigt känns kroppen faktiskt ganska fräsch, trots att jag kört på som ett djur (och lite mer) sedan jag kom hem från akuten torsdagen innan SM-milen i Malmö. Jämför jag kroppen nu, med veckan innan DM i Ystad så är det en enorm skillnad, för jag var riktigt sliten då... Trots att jag inte har tagit någon totalvila efter så känns kroppen väldigt mycket bättre denna vecka. Jag vet inte riktigt varför, men jag undrar om jag inte kan ha haft lite nytta av att tvingas ta det lite lugnare och låta benen vila från den tuffa belastning jag annars utsätter den för. Framförallt tror jag att kroppen tackade och tog emot lite vila från tabatan (jag har 3 sådana pass /vecka och det är tungt!) och delvis även lite löparvila.
Jag tror också att jag har nytta av att jag är van vid att träna så mycket alternativ träning. Så fort jag kom hem från akuten (gråtande som ett litet barn) så kunde jag ta mig samman och planera för ett upplägg med alternativ träning. Jag bestämde mig för att inte bryta ihop helt utan ge mig f*n på att inte tappa för mycket, utan komma tillbaka starkt och relativt snabbt igen. Jag visste också hur jag skulle använda crosstrainers på ett bra sätt, vilka som lämpar sig för "distanspass", för "backpass" och "intervallpass". Jag visste också hur jag skulle alternera det med spincykeln (första dagarna klarade jag inte att stå i crossen för länge innan jag fick känningar) för att ytterligare lätta belastningen från foten och kunna pressa på ännu lite mer under "trösklar" och "intervaller".
Med andra ord kunde jag göra träning som i stor mån liknar upplägget i löpningen. Svårigheten låg inte i att hitta sätt att träna, problemet låg i att jag inte visste hur länge jag skulle behöva stå ut med att sitta på cykeln och stå i crosstrainern... Med andra ord fick jag mig ganska ordentligt med träning för pannbenet också.
Från min lilla fotskada tar jag därför med mig att det inte är fel att dra ner intensiteten i perioder och träna lite lugnare pass. Det kan löna sig att lära sig behärska lite alternativ träning, för vem som helst kan råka ut för skador/olyckor och den dag man sitter i den situationen och faktiskt inte kan springa är det tacksamt att ha en "backup" att falla tillbaka på. Det kan dessutom, rätt använt, vara positivt och stärkande inför löpningen (första backen på springtime kändes behaglig när jag jämförde den och ett av mina mest brutala backpass i AMTn...) och jag är ganska säker på att det kan förebygga en del skador.
Riktigt tråkigt, men en tacksam backup att ha vid ett löparförbud...
Efter denna lilla fundering måste jag nu ägna större delen av dagen framför min macbook, en hög böcker och den del plugg. Dock tänker jag belöna mig själv med en kort löprunda om några timmar, jag håller den dock kort och lätt med tanke på gårdagens löpning och morgonens tabata. Vid närmare eftertanke, med tanke på att jag verkar vara lite otursförföljd nu, så håller jag mig nog på vägar med lite trafik, få cyklister och slätast möjliga underlag ;-)