Magnus Steen
13 september 2014. Dagen då maran kommer till byn.
Jag har förberett mig på detta lopp sedan dagen då jag fattade att ”vi startar ett maraton” betydde Helsingborg Maraton, dvs den 25 april 2013. Jag postade min anmälan så snart det öppnades för anmälan (minnet sviker mig när detta ägde rum). Detta lopp har väl aldrig varit ett lopp som betytt rekord utan snarare en upplevelse på hemmaplan.
Den egentliga starten för de träningsmässiga förberedelserna ägde rum under Musikhjälpen i december – då jag hjälpte till att springa in pengar till HBMG:s musikhjälpen insamling. Jag hade utmanat en god vän att skänka en krona per kilometer och ganska konfident var jag att jag med lätthet skulle kunna köra 42 km på tre pass. Just frisk från en förkylning hoppade jag på löpbandet med gott mod. Några vilokilon hade jag dragit på mig efter Lidingöloppet. Efter 10 km fick jag stiga av. Helt slut. De andra passen gick lättare och hipp som happ var det klart i vart fall.
Detta ledde till att jag började med Göta. Crosspassen har många beskrivit och det tog några gånger innan de blev en njutning. Tja ….. Resten har blivit en intressant resa mot Löpare, men den dagen verkar bli försenad.
Efter Göteborgsvarvet inledde jag sommarträning med fler km och mer intensitet än någonsin. Juni och juli blev riktigt bra. Flest km under en månad, bra med i toppen på kilometerjakten, bra formbesked överlag, inga krämpor – allt väl på spåret. Åkte till Öland med familjen under sista sommarlovsveckan och planerade en sista vecka med tuff träning. Körde ett gott 8*2 km tröskel som blev personligt på halvmaran. Allt kändes gott. Sprang sedan ett långdistanspass på söndag och undrade varför jag knappt nådde över 5:30 tempo. Sjuk på måndag, tisdag. Det är nog bra med lite vila. Ont i halsen – onsdagen gled över i fredag. Kände mig ok och gav mig av till Landskrona på lördagen. 5- tempo första sju och sedan 4 tempo. Kroppen svarade bra.
Söndag redigt sjuk, måndag, tisdag. Fan, i stort sett 10 sjukdagar och nästan 5 kvalitetspass borta. Helvete. Inte en sjukdag sedan gud vet när men så händer det nu. Vad gör jag nu?
Lätt jogg på onsdagen, vila torsdag och sedan ett lagom 8*400 med Klingan på Heden på fredag fm. Kroppen svarar rätt ok. Efter en snabbdistans på lördagen och ett långpass i ösregnet på 21 km längs slutet av HBGM känns det nu ok för att försöka sig på en sista träningsvecka innan maran.
Det har varit en fantastisk sommar med härliga dagar och härliga bad på Gröningen. Härliga pass själv och i gott sällskap. Nya erfarenheter med tävlingarna på bana. Ett antal personliga rekord.
Väl förberedd var jag innan tio sjukdagar – kan jag bli det igen till den 13?
En liten bön: Gud som haver löparna kär, ge oss härligt väder den 13 september 2014!