Idag besökte jag kontoret i Växjö och det var som att komma till ett annat land. Klädd i kortbyxor och T-shirt cyklade jag till stationen på morgonen utan att frysa. När jag 2 timmar senare klev av tåget möttes jag av ösregn och kall vind. På eftermiddan stod jag på perrongen och väntade på tåget, frös en hel del och kände mig något fånigt klädd då alla andra sprang runt i långbyxor och jackor. När jag klev av tåget i Hässleholm för byte, möttes jag av en varm bris och folk som var lika lättklädda som jag. Skönt att vara hemma i söder igen.
På grund av resan och den sena hemkomsten var inte simning något alternativ så jag hade planerat in att träna växlingar. Just växling mellan cykel och löpning har strulat på alla tävlingar i år, så jag tänkte finslipa den detaljen. Samtidigt var det ett utmärkt tillfälle att få lite fart i både cyklingen och löpningen. Passet var helt enkelt 5km cykling, följt av 1km löpning, följt av 5 km cykling, ... osv. i tre varv. Jag la mig på tävlingsfart och tryckte på utan att forcera. Ingen syra idag.
Genast hittade jag rätt tempo och det kändes helt underbart. Under löpningen kände jag den kliande känslan i musklerna, som bara längtade efter att ta i ännu mer. Skönt att veta att man har en överväxel att lägga i på lördag. Så bra som det kändes idag måste jag passa på att modifiera mitt tidigare uttalande. Om någon skall slå mig på lördag måste de göra ett lopp på toppen av sin förmåga.