Hej jag heter Mikael och jag är löpare......
Vi kan börja med mitt första löparminne som är ett 100 m-lopp (eller ungefär 100 m i alla fall). Året är 1973 (ja, så gammal är jag) och jag och mina kompisar härjar omkring på min farbrors restaurang Blå Popplen. Under "uppvärmningen" blir jag ganska varm så jag tar av mig lite kläder. Det är ganska varmt i lokalen och mina polare och jag håller ett högt tempo. Så jag lättar ytterligare på klädseln. Plötsligt inser jag att mina polare är borta och så är resten av folket i lokalen. Men jag hör musik och sen ett mummel från rummet bredvid. Jag sprintar därför in i lokalen. Jag ser att det sitter packat med folk på båda sidor mittgången. Det står en tant i vit klänning och en gubbe i svart kostym (de var säkert 25-26 år) längst fram. Framför dem står en man och mumlar. Jag spurtar fram till dem i ett rasande tempo till publikens jubel. Väl framme vid andra sidan lokalen stannar jag och är ganska nöjd med mitt livs lopp. Folket jublar högt. De tre längst fram tittar på mig (beundran?) och den mumlande mannen säger till slut: Kan föräldrarna till den här nakne krabaten ge sig till känna? Med röda kinder kom mina föräldrar fram och hämtade mig. Så gick det alltså till när jag sprang naken genom mitt första och hittills enda bröllop. Det hör till saken att jag var 4 år gammal och det blev inget godis den kvällen för mig.