Inlägg

Nej, riktigt så känner jag mig inte! Jag såg mig inte som "fet" när jag för snart ett år sedan drog igång min nya löparkarriär och jag känner mig inte som en "atlet" idag heller. Dock, jag har gått från att vara en sälformad hobbylöpandes 40-årig småbarnsfar till att vara en starkare, snabbare och lättare deltidslöpande snart 41-årig småbarnsfar! Att skriva heltidslöpande vore ett hån mot alla professionella utövare men visst känner jag mig idag som en LÖPARE!

Den här veckan skall handla om att utvecklas och trivas med det samt att finna ett sammanhang med löpningen i fokus. Min bloggvecka skall också handla om vägen till ett personbästa på 10 km nu på söndag på Göteborgsvarvets Seedningslopp här i Helsingborg.  

Under min bloggvecka i höstas skrev jag om vem jag är, min bakgrund och vad som fört mig till IS Göta. Sedan dess har jag, som också Jens Andersson skrev om i förra veckan, haft förmånen att sluta mig till en grupp Götister som målinriktat och fokuserat tränar enligt ett individuellt anpassat program designat av vår ordförande och eldsjäl BG. Programmet följer mycket Götas träningar vilket gör att jag i största möjliga mån försöker vara med på dessa när inte familjens schema eller mina tjänsteresor måste styra. 

Jag hade kommit upp i en bra träningsmängd och också fått kvalitet redan när jag gick in i programmets start som för min del började i vecka 51. Jag har fått vara med om en vinterträning och som jag förstår en oerhört viktig uppbyggnadsfas inför säsongen och detta på en nivå jag aldrig varit i närheten av tidigare. Jag har haft förmånen att få vara skadefri och endast ett par sjukdagar har tvingat mig att ställa in pass, totalt tre stycken dns sedan mitten av december. Har stor respekt för vad som kan hända med kroppen när man tränar på gränsen och jag lider med alla som skadas, litet som smått. 

Att utvecklas är för mig en självklarhet och den enskilt största drivkraften i allt jag gör och tar mig för, inte bara i löpningen som nu. Det är först när jag utvecklas och kan finna glädje i detta som resultat kommer. Utvecklingskurvan är inte alltid rak och uppåtgående men tar jag mig för något ordentligt så kommer utvecklingen vara positiv över tid. Även om det i löpningen och träningen handlar om alternativ vid skador och liknande. Jag får bara justera mina mål utifrån förutsättningarna och eventuellt göra omtag. Inlärningskurvan har sina branter och platåer och så är det med träningen och formen också. Jag har väl hittills haft förmånen att få klättra i de brantare partierna men inser att det blir allt svårare att klättra och förbättra sig. 2014 skall bli året då jag når mina uppsatta mål med löpningen och när de där tiderna som funnits i bakhuvudet skall bli realitet och konkreta siffror i resultatlistor!

-"Därför jag kan"! Det var ett grymt svar Herr Jorme levererade! Ja, jag springer väl också för att jag kan men skall öppet och helt ärligt säga att det är tiderna och min förmåga och egna möjlighet att förbättra mina egna tider som driver mig. Hade jag dock inte kunnat springa hade tiderna varit sekundära så visst, jag springer också för att jag kan och därigenom utvecklas och bli starkare och bättre. Inte bara utvecklas som löpare men också som person då jag som en synergieffekt mår och känner mig bättre och orkar mer i allt jag gör, såväl fysiskt som mentalt. 

Då till rubriken på detta dagens inlägg! 3 000 m resultattävling i hallen i lördags, vilken höjdare det var! Min första tävling i år också! Stämningen, klubbkänslan, tillhörigheten och allt peppande och påhejandes! Man får ett adrenalinpåslag och en kick som ger en otrolig kraft! Synd att hallen bara inte har sådant där fint öppningsbart tak som alla moderna arenor har nu för tiden... Men då hade det väl i och för sig inte varit en inomhustävling. Vi fick njuta av den dagens otroliga vårväder under uppvärmning och nedjogg. För egen del är jag utomordentligt nöjd med mitt med råge nya PB på distansen 3 000 m. Detta lyder nu på 10:14:46! Vinden godkänd :) I söndags morse bar det iväg på ett långpass tillsammans med BG och Fredrik Aplander. Vi sprang norrut ToR från GT - Domstensrundan och vi fick under drygt 26 km uppleva inslag av vackert väder, trail, fin klassiskt Helsingborgsutsikt, motvind och inte minst flertalet löparhistorier. Skönt för mina vader att få röra på sig efter tävlingen också. Ovanligt och riktigt stelt de första 30 min skall erkännas. 

Imorgon står det 3 000, 2 000, 1 000 m i Pålsjö på programmet! Jag hoppas på en lika god känsla som förra veckans 4 x 1 500 m intervaller. 

Avslutningsvis, det är ingen slump att detta är min bloggvecka! Jag har lite som vana att ta rygg på Jens Andersson, förra veckans bloggare, för att hitta den perfekta farten...