Befinner mig just nu i Mexico City på en jobbresa. Under denna lugna vecka har jag inte så många pass. Därför var jag lite kaxig när jag ställde mig på löpbandet för en lugn jogg i 60 minuter. Upptäckte dock att jag blev lite flåsig av höjden - denna ofantligt stora stad ligger på 2200 meter! Eftersom jag tycker det är SANSLÖST tråkigt att springa på löpband hoppas jag att detta "höghöjdsläger" gör mig lika stark som Hellner och Kalla när det vankas tuffa bansträckningar i vår! Frågade dessutom hotellreceptionen om de hade ett syretält att sova i men de förstod inte svenska...
Måste också berätta om en underbar incident på jobbet. Jag har lyckats genomföra en hel del löppass på lunchen, och byter sedan om i ett gym i källaren under vårt kontor. Har lyckats förhandla mig till ett klädskåp i ett separat rum och efter en synnerligen blåsig och blöt lunchrunda gick jag därför direkt till skåpet och hängde in mössa, handskar, jacka och underställströja. Gick sedan in i det välbesökta omklädningsrummet och fick omgående en fråga om jag hade varit utomhus och sprungit utan något på överkroppen. Jag svarade att det bara var kallt de första 3-4 kilometrarna, därefter känndes det bara friskt. Till min stora glädje har detta spritt sig bland mina kollegor, och flera har konfronterat mig med frågor om jag har en skruv lös eller bara längtar efter att få lunginflammation.
Att springa i tights kan alltså vara riktigt manligt bara man har bar överkropp!
