Heden var idag smockfull av friidrottande människor i tajta trikåer. Därav blev vårat 20x400 meter-pass flyttat till Kemiraslingan. Aningen svårt att mäta ut en ordentlig sträcka så därför tog vi beslutet att springa på tid. 75-80 sekunder start 2 min.
Detta pass är en ren och skär mardröm och alla som gjort det, hatten av! Andra gången jag ger mig på det nu och jag frågar mig själv varje gång, varför? Det är jobbigt, nej - det är så ofantligt jobbigt, både fysisk men framförallt mentalt enligt min mening. Efter 10 gjorde intervaller med pulsen ständigt flåsande hög är det ingen lättnad att veta att man har lika många kvar att göra, hur trött är jag inte då? Kommer jag orka? När ger jag upp? I Göta har man lärt sig att inte ge upp. Slutför till varje pris.
Holm, Svenne och jag slutförde alla 20. Svenne såg mycket stark ut och kom ständigt med uppmuntrande tillrop när man som mest behövde det. Att ligga hack i häl på sista intervallen trodde jag mig inte klara av men si så blev det ändå - av ren och skär vilja. Temat för denna veckan får summeras som - mental träning i löpande skepnad.
Imorgon är det åter jobb och nästa vecka ser jag framemot ledighet. Då blir det fokus på längre pass men även favoriten 3x4000 kommer dyka upp som jag förövrigt tycker alla borde ge sig på! Nästa vecka skickar jag även över pinnen till någon annan så vill ni veta vad som händer i min löpande vardag får ni hålla utkik i skogar och spår!
Niclas Dovander