Fick mail från BG i går kväll om att Florentina inte kunde den här veckan, så jag fick platsen om jag ville. Visst, svarade jag utan att egentligen tänka över det hela. Men det här ska säkerligen gå bra ändå, fastän jag hoppas att ni har överseende med att jag inte har hunnit förbereda mig särskilt ordentligt för uppgiften. Däremot så är risken ganska stor att mina inlägg blir väldigt långdragna eftersom jag alltid har en tendens att skriva väldigt mycket om en sak fastän det hade kunnat göras betydligt kortare av någon annan.
Men i alla fall. Jag heter Jimmy Lindberg och är född i mars 1993 och är så att säga drygt 20 år( även om jag känner mig som 15). Jag bor en bit utanför byhålan Påarp i en ännu mindre håla som heter Frillestad och som har drygt 200 invånare utspritt på ett väldigt stort areal, detta gör att ens närmsta grannar bor drygt 300 meter ifrån en, så vi är med andra ord ganska isolerade från omvärlden.
Jag är den hittills yngsta bloggaren, så jag har inte den enorma livserfarenheten som många andra av er har. Lite kort fakta om mig och min bakgrund, som jag kommer att skriva mer om senare, är i alla fall att jag har Aspergers Syndrom och ADHD, vilket har påverkat mitt liv extremt mycket på många sätt, mestadels till det sämre, men jag försöker i alla fall att hanka mig fram igenom livet så bra som det går för mig. För tillfället så läser jag en del sommarkurser för att samla högskolepoäng och försöka komma på vad jag vill bli när jag blir stor...
Dagen till ära så inledde jag morgonen med 19 kilometer löpning i ett relativt lugnt tempo, 4.31/km för att vara exakt, och som många av er vet så har jag haft enorma skadeproblem de senaste två åren. Det är ingen skillnad nu, det gör ont varje gång jag tar ett löpsteg och jag har varit hos säkerligen 10 olika sjukgymnaster och läkare runtom i Skåne för att försöka få bukt med mina skadebekymmer, men det har varit helt fruktlöst eftersom ingen verkar kunna hjälpa mig och verkar vilja det för den delen heller. Så jag är med andra ord i en prekär situation som jag inte riktigt vet hur jag ska kunna ta mig ur.
Målet med den här veckan är, förutom att blogga om mig själv och mitt förhållande till träning och IS Göta, att försöka hålla min standardnivå på drygt 10 mil och försöka hitta någon som kan hjälpa mig med att bli kvitt mina skadebekymmer en gång för alla. Så om ni har några tips så är det bara att höra av er!
Det här var mitt första blogginlägg av många, jag vet inte riktigt hur många, det beror på hur jag känner mig och vad som händer under veckan. Vi hörs!